BodilVintage och Retrorummet

Här köpte jag mitt fredagsmys delux igår. Handgjorda praliner och världens godaste lakrits. Men mer om det i ett annat inlägg, en annan dag.

Nu skall vi fokusera på dessa båda sköningar; Elin och Kristian. SÅ otroligt trevliga och goa människor med mysigaste butiken! Christian har tagit tjänstledigt från sitt yrke som lärare, för att jobba med sin passion; Vintage-himlen för den som vill att möbler skall vara sådär ljuvligt slitna och med en historia.Vackert porslin och charmiga prylar hittar man också här hos BodilVintage och Retrorummet. Dessa två driver nämligen två butiker i en. Hur bra? Extra kul för en gammal västgöte att träffa på en likasinnad bara sådär. Det visar sig nämligen att även Elin, precis som jag, bott i lilla Timmele en period i sin barndom. Festligt.

Väldigt mycket snygga kläder också vill jag lova. Provade en supercharmig skepparkavaj som tyvärr var lite för stor.

Nere i källaren hittar man soffor, stolar och bord i långa rader. Sminkbord från 50-talet och en helt underbar rottingsoffa med rosmönster i dynorna. Precis samma tyg som i dem min farmor hade för många år sedan. Nostalgi.

Midsommarkransen är verkligen bästa stället för en utflykt denna soliga dag! Perfekt för inköp av lördagsgodis och kaffe på ngt av alla mysiga cafeèr. Dem hann jag inte besöka igår, så det får väl bli nästa gång. Ha en skön lördag!

Fler gamla skåp åt folket!

 Jag har alltid varit svag för skåp. Om inte kära maken satt stopp hade vi haft huset proppfullt är jag rädd. Ju större och tyngre desto bättre liksom. Självklart talar jag inte om massproducerade varianter i massonit. Nej, antingen schyssta gamla plåtskåp eller vackert nötta i trä. Plåtskåpet i hallen har jag visat många gånger här på bloggen. Det är ett utav de bästa köpen jag gjort. Ett riktigt fynd med tanke på att det plötsligt stod där i en antikaffär på Söder. Precis ett sådant som jag velat ha läääänge.

Nog för att det kostade sina tusenlappar men fynd handlar, som ni vet, inte bara om pengar;) 

Här förvarar vi våra ytterkläder. Vi har alla varsitt, där vi hänger in ytterjackor och samlar post och kvitton. Och skor såklart. Och shoppingpåsar, solbrillor, böcker och annat skräp. Typ. Av någon oförklarlig anledning har jag lyckats lägga vantarna på två. trots att yngsta dottern har kläder för en hel butik.....

Det här fina träskåpet från Frankrike hittade jag på Blocket. Det visade sig, många år senare, att den jag hade köpt det av var Ebru Kelebek, med det ursnygga IG-kontot @ekelebek. Hon och hennes man jobbade på den tiden med House Doctor. Det visste jag dock inte då. Nåväl.
I det vänstra skåpet har vi lakan och dukar, i mitten kläder och th handdukar. Bla. Det sväljer hur mkt som helst så det är perfekt. Och fint. Resten av våra skåp får jag visa vid annat tillfälle tror jag. Håll till godo så länge;) De snygga bilderna är tagna av talangfulla sonen Noah

District Eight

Jo. Dessa två fina människor driver som sagt Dunke Design tillsammans. Oerhört varma och trevliga båda två. Jag hade helt klart kunna hänga i deras mysiga butik hela lördagen;) Dock var de på språng till Jönköping och jag hade ju dottern med, som jag hade bett följa med på min lilla utflykt, mot att jag lovade att det "inte skulle ta hela dan".

Vi hann iallafall kika in i deras showrum, som låg runt hörnet från butiken. SÅ mkt fina möbler!

Märket heter District Eight och här kan du se och läsa mer om det.

Dotter N blev helt förälskad i soffgruppen i trä. Snygga ribbor i rygg och armstöd och väldigt skön att sitta i. Vi gillade båda att den var så låg.

Även supersnygg bakifrån. Bara att sätta igång att spara pengar till inredningen i första lägenheten lilla fröken......

Dotter N blev även helt betuttad i sängen. Håller med om att den verkligen var jättesnygg den också. Ja, som sagt; på återseende.....

Ett kärt återseende.....

Idag åkte yngsta dottern och jag till Midsommarkransen för att köpa lampor på Svenska Armaturer. Efteråt slank vi in i grannbutiken, Dunke Design. Sonen och dottern var där för ett knappt år sedan och köpte jättesnygga stolar till vårt kontor, och nu hade vi bestämt att även kika in där, när vi ändå var på plats. Direkt när jag kliver innanför dörrarna hinner jag tänka; oj, va tjejen bakom kassan är lik Sara! 

Jag frågar om det är ok att plåta och börjar gå runt och ta lite bilder till bloggen. Jag vet. Visst är den gröna verkstadsbänken helt makalöst snygg!

Hela butiken är proppad med en massa ögongodis må jag säga. Handplockade vintageprylar och industrilampor i en snygg mix. För att inte tala om möblerna. SÅ snygga. De är Dunke Design ensamma återförsäljare för i hela Europa. Men det får bli ett eget inlägg framöver.

Den stora händelsen var det speciella återseende som snart skulle utspela sig vid kassan. Jag går fram till tjejen jag tyckte jag kände igen och började småprata. Det visade sig att vi båda redan följde varandra på Instagram och samtalet gick vidare. Hon fortsatte berätta lite om sig själv och vart hon kom ifrån. Då ramlade myntet ned och jag förstod; detta ÄR Sara! När hon säger sitt namn och jag berättar vem jag är så stiger tårarna i ögonen på oss båda.

När vi växte upp, hon i Göteborg, och jag, först utanför Ulricehamn och senare Varberg, så var våra familjer mkt nära vänner. Inte minst hennes föräldrar och mina farföräldrar. Vi har lekt många gånger, tillsammans med våra syskon, både hos varandra men ännu mer hemma hos min farmor och farfar. Hon berättar att hon, varje gång de passerat Ulricehamn genom åren, har berättat för sin man om besöken hemma hos Torsten och Emy, min farmor och farfar. SÅ otroligt roligt. Och märkligt. Att ses så oväntat. Det är säkert 30 år sedan sist. Det känns verkligen som ett möte "meant to be". 

Tack Sara och Jörgen för en varm och fantastisk pratstund. På återseende!

SparaSpara

ÄPPELTIDER

Paj i alla former är SÅ gott! Både mat-och frukt/bärpaj. Just nu är det ju verkligen högsäsong för äppelpaj. Vi har flera träd hemma på tomten. Måste dock erkänna att vi är ganska usla på att ta hand om dem. Alla dessa bilder på äppelkorgar och musterier. Tyvärr. Det kommer troligen aldrig hända här, även om jag blir lika inspirerad varenda höst. Tack å lov kommer en stor del av alla äpplen till nytta i skogen numera, som lockbete för rådjur och älg. Well. 

Ett gäng pajer har det faktiskt också hunnit bli. Eftersom jag så långt det är möjligt undviker hälsoboven socker, så kommer här en som både är socker och glutenfri. Och supergod! Istället för vitt mjöl innehåller den mandelmjöl, havregryn och fiberhavregryn. 1 dl av varje. Alla ingredienser är,  såklart, ekologiska/kravmärkta.

Sötningsmedlet består av färska dadlar. 5 stycken.

Dadlarna hackas fint. Antingen i maskin eller för hand. Det blir lite smetigt, men det gör inget;)

Dadlarna blandas ihop med 100 gr riktigt smör, torrvarorna och 1 matsked vatten. Rör ihop till en smulpaj. Strö degen över hackade äppelbitar, som först blandats med kanel.

Serveras ljummen med lättvispad grädde. Ät och njut!

Cykeltur och livslång kärlek.

På Villa La Madonna får man låna cyklar gratis. Så en av dagarna tog vi en heldagsutflykt med målet att bla äta lunch på en mysig restaurang som Marie tipsat om. Vi hittade aldrig restaurangen (istället gjorde vi en av våra sämsta matupplevelser någonsin, på någotslags arbetarhak. Något att minnas det också) men hade en superhärlig dag.

Bara några minuters cykelväg från hotellet ligger en söt liten by som heter Monastero Bormida. Där gjorde vi vårt först stopp för dagen. (man skall inte göra för stora ansträngningar utan kaffepaus) Bla besökte vi det gamla klostret som ligger mitt i byn. SÅ vackert.

Sedan susade vi vidare i de smala gränderna. Well. Susade och susade. Det gick kanske inte jättesnabbt och vi kom inte  jättelångt, eftersom jag ju måste stanna och plåta ideligen;) Man får ju liksom inte nog av alla vackra, pastelliga hus. Dessutom med en alldeles ny kamera som ju måste prövas i alla vinklar. Sa jag att jag har en väldigt tålmodig make?

Snart blev det iallafall "susa av", när vi drog vidare i den vackra naturen. SÅ mysigt det är att cykla! Det ger en sådan frihetskänsla på något sätt. Verkligen ett härligt sätt att upptäcka nya platser på.

Man måste stanna och dricka kaffe ofta också. Och smyglyssna på gubbarnas skvallrande. (Ja, om man nu råkar kunna Italienska.....)
Alltså det finns inget som slår att få umgås med den här människan. För mig. Vi här hängt ihop i ganska exakt 33 år nu. 13 år var vi båda när hans bästa kompis ringde och frågade chans på mig, åt honom. Helt galet. Och fantastiskt. Det finns ingen som jag känner så bra och älskar så mycket. Vi har från början varit noga med att "jobba på" vår relation, investera i varandra. Det gör att kärleken, 3 barn senare och efter sisådär 26 års äktenskap, är djupare än någonsin och njutningen i att fortsätta upptäcka världen tillsammans total. Well. Det var ett litet stickspår i cykelturen.

Cykelturen fortsatte över en vacker stenbro......

....... förbi en massa vackra hus....

...... böljande vackert landskap....

.....och tät vegetation. Kändes nästan som afrikas djungler på vissa platser.

När vi kom tillbaka till Villa La Madonna, blev det en bild i spegeln vid receptionen.....

...... innan vi avslutade med ett härligt bad......
SparaSpara